Hur känns det att ha hängbröst då?

Jag var taggad till tusen på intervjun idag. Och jag kunde allt om företaget. Allt! Jag tror nästan att jag skulle kunna ha gått in i en sådan där liten bur och besvarat tio tusen kronors frågan helt utan minsta tvekan i rösten.

Men istället för att få briljera, började jag stamma. För kvinnan i fråga satt med mitt personliga brev framför sig och läste högt:

"Jag ser att du bott utomlands. Hur är det att bo utomlands då?"

"Det var varmt och jag hade en kackerlacka som husdjur. Freddy. Men min mamma råkade döda honom när hon kom på besök", tänkte jag svara men sa något annat.

Intervjun fortsatte:

"Jag ser att du har två barn. Hur är det att ha två barn då?"

Vid det här laget började jag bli smått hysterisk. När kommer de riktiga frågorna?

De kom aldrig. Och jag kommer aldrig att få jobbet. Därför avslutade jag intervjun med att säga:

"Jag ser att du har hängbröst. Hur känns det att ha hängbröst då?"

Inte. Men jag önskar nästan att jag hade gjort det!